Igår var jag på Parkteatern, som bjöd på “Solen bor i Karlstad” under eken i Galärparken. Föreställningen kretsade kring Thore Skogmans liv och 30-40 av hans låtar (av 1243 registrerade, enligt skådespelarna) framfördes helt eller delvis.

Det var allvar, det var humor och en hel del information. Jag blev road, men kanske inte alls lika road som jag hade varit om jag hade känt igen fler låtar och fler av Skogmans tilltag sedan tidigare. Publiken var generellt noterbart äldre än jag och min väninna, och det skulle man nog vara för att njuta av föreställningen fullt ut.

Nu är jag i alla fall bättre uppdaterad på en av våra mest kända låtskrivare. Men får man skriva om VAD SOM HELST? En käck liten groda, en baldersbrå som inte får vara med i brudbuketten (jag skulle inte heller vilja ha ogräs i min brudbukett), en storfiskare som överdriver sina bedrifter och så vidare. Men jag måste ju hålla med om att flera texter fick mig att skratta – de var fyndiga och ofta på rim.

Givetvis var “Tiotusen röda rosor” med framåt slutet av föreställningen – den enda sången jag kunde melodin på. Man kan ju undra varför.

Ja, nu har det varit tyst här i bloggen, jag vet. Jag har legat rätt lågt med företagandet (både sången, bloggandet och marknadsföringen) under försommaren och så här långt i sommar – till förmån för C-uppsatsen (och därmed min examen i Företagsekonomi) samt flytt och konfirmandläger. Men nu har internet installerats i nya lägenheten, så från och med nu kommer denna blogg att leva mer igen! Det finns ju en hel del att berätta så här i efterhand, nu när jag inte har skrivit på ett tag. Men håll utkik!

Tills vidare kommer en länk till C-uppsatsen som (världens bästa) Freja och jag har kämpat med under våren. Den heter “Med överlevnad som bonus – fria teatergruppers marknadsföringsstrategier”. [PDF-fil, 1,42Mb]