Både igår och idag har Jocke och jag varit ute och haft julkonserter på ålderdomshem. Inget missöde med transponerat piano (som här om veckan) eller glappande mikrofon (vilket Jocke råkade ut för under en av företagsspelningarna). Konserten idag kändes väldigt säker och bra. Jag kom verkligen till min rätt. Nu återstår bara en julkonsert.
Idag hade jag också sista lektionen på Nordiska Musikgymnasiet. Imorgon är det skolavslutning, och därmed slutar mitt vikariat.
Igår kväll fick jag förfrågan om att sjunga på en begravning nu på fredag. Idag blev det bekräftat och jag har precis varit i kontakt med kantorn. Sången jag ska sjunga är “Håll mitt hjärta”.
Idag har jag uteslutande jobbat med marknadsföring. Pratat med media samt skickat över information till dessa, registrerat revyn i alla möjliga nätkalendarier, skrivit informationstexter och layoutat informationsblad o.s.v.
Nu har en helg passerat i musikens tecken. I fredags var Jocke och jag ute och spelade på två företag. Vi blandade då lucia- och julsånger. Jag var helt klädd i vitt och bar lingonkrans. Luciatåg i miniatyr.
Igår däremot spelade vi på ett LSS-boende. Konserten i sig gick bra, men det var många gånger jag kände att ovanligt många toner låg i skarvar eller att de gick ovanligt högt upp, vilket automatiskt gjorde att jag sjöng med en mer klassiskt skolad röst. Först trodde jag att jag bara hade inbillat mig, att jag var för dåligt uppsjungen och därför tyckte att sångerna kändes ovanligt höga, men när vi kom till “O helga natt” (sista numret) trodde jag inte längre på den förklaringen. Så jag velade huruvida jag skulle ta den där höga, härliga tonen på slutet. Men jag tog den och den lät så där vacker som man kan tycka att vissa höga toner gör när man går på opera. Självförtroende. Men vad hade hänt då?
Jag sa till Jocke att jag tyckte att alla sånger hade gått ovanligt högt. Han hade inte märkt någonting och menade att han hade spelat i de tonarter vi hade bestämt. Och ja, varför skulle han ha spelat samtliga låtar i andra tonarter än inövat? Då frågade jag om inställningarna på synten var nollställda… Och då fick jag ett svar som kan tolkas ungefär som “Oups”. Han hade spelat in lite grejer dagen innan och då transponerat genom att använda syntens transponeringsknapp. Och nej, den hade inte återställts. Så jag hade sjungit mig igenom hela konserten tre tonarter högre upp än inövat. En utmaning. Men å andra sidan var det bara jag som märkte det…
Idag har jag varit på Nordiska Musikgymnasiet hela dagen, och suttit i möte med “Pedagogiska gruppen”. Efter att alla viktiga diskussioner var avslutade framåt eftermiddagen önskade eleverna att vi skulle agera övningspublik inför morgondagens och lördagens lussande. Vilken fröjd för öronen! Det var vackert och stämningsfullt. De personer som möts av dessa luciatåg i helgen – i linnen, kransar och med levande ljus – kommer att få en mysig och angenäm stund.
Själv kommer jag att utgöra “enmansluciatåg” under konserterna imorgon. Har bundit en lingonkrans ikväll och ljus finns redo att tändas.
Idag har jag träffat Jan & Synne på produktionsbolaget bakom teater X. Vi har summerat senaste tiden – främst Nalenevenemanget och budgetarbetet och pratat lite framtid.
I övrigt har jag skickat fakturor och haft kontakt med blivande brudpar.
Idag har jag varit med Wagemyr i Hörsalen i Täby och repeterat första akten på revyn. Det vill säga; Nicke har dragit sina sketcher och sjungit sina låtar medan jag tittat, lyssnat och kommit med lite kommentarer. Vi har diskuterat några frågor jag hade och lagt upp en liten PR-plan. Det här kommer att bli bra!
För ett tag sedan fick jag en förfrågan om att sjunga på en vigsel i Uppsala i maj. Nu har paret bekräftat att de vill att jag kommer och sjunger. Troligtvis “Kärleken förde oss samman” och någon mer, svensk, sång. Så från att nyligen ha haft tomt i “bröllopskalendariet” har jag nu på kort tid kunnat skriva in tre stycken – ett i januari, ett i maj och ett i augusti. Förhoppningsvis trillar det in ytterligare så småningom.
Förfrågan jag fick angående sång på en vigsel i augusti är nu bekräftad. Jag kommer att prata med brudparet under veckan som kommer och boka in ett möte då vi kan ses och diskutera låtar och andra detaljer.
Det har varit på gång ett tag, men idag har vi – Nicke Wagemyr och jag – suttit ner och pratat jobb. Jag kommer att vara producent för “Nicke Wagemyr Solokvist” som har premiär på nyårsafton. Idag har jag fått höra en del av sketchinnehållet och några sånger – det här kommer att bli kul! Kom, kom! Biljetter går att beställa på Apolloteaterns hemsida.