Imorgon ska jag sjunga på ett tvillingdop i Kungsängen. Föräldrarna har lyckats hitta den sång som jag också normalt rekommenderar till tvilling- eller syskondop: “Två små underverk”.
Sången är skriven och insjungen av Åsa Söderberg. Lyssna på den på Ubetoo.
Lördagen var lite av en pärs. Upp tidigt för att kunna ta ett tidigare tåg till Huddinge, ifall tågen inte gick som de skulle. Konstigt nog kom mitt tåg alldeles i tid (till skillnad från övriga tåg) och jag kom till Huddinge i god tid innan dopet. Promenerade i stark motvind och snöstorm upp mot kyrkan, och var rätt blöt och hade istappar i håret när jag kom fram. Kom lagom till att ett annat dop skulle börja, så jag värmde upp genom att sjunga med i psalmerna. Övade sedan med kantorn – duktig och humoristisk. Hade jag inte varit van vid att sjunga hade jag nog irriterat mig över att kantorn, efter att jag sjungit strofen “Du vet väl om att du är värdefull” inflikade “Nä, det visste jag inte” och flera andra kommentarer medan vi övade. Nu blev det mest kul. Och han märkte väl att jag inte var någon nybörjare, så då vågade han! Dock knep han under själva dopet!
Hann landa lite hemma hos pappa innan jag lånade hans bil och körde vidare ner till Nykvarn – på obefintliga vägar. Resan tog lite längre tid än normalt, men givetvis hade jag buffrat upp med tid även här och kom ändå i god tid till vigseln. Ja, utomhusvigsel var det alltså, i 14 minusgrader och snöstorm. Jag hade dubbla byxor, dubbla klänningar, kofta, dubbla par strumpor, jacka, mössa och väntar. Ändå var det bra kallt. Jag höll mig varm medan jag kände in platsen och “akustiken” uppe på kullen med hjälp av en termos te. Sällskapet samlades och slöt upp runt eldarna – någon kom utan väntar och fick låna mitt extrapar. Så småningom hörde vi bjällran från vagnen brudparet åkte i, dragen av en fin och lydig häst. När vagnen kom uppför backen sjöng jag “Rid över skog” ur Ronja Rövardotter. Vigselförrättaren läste några fina texter, förklarade paret man och hustru, och jag sjöng “Du är allt” (passar väldigt bra på vigsel, tycker jag!). Efter några avslutande ord gick brudparet ner till sina gäster medan jag sjöng “I wanna Grow Old with You”. Det var en utmaning i stormen – utan förstärkning. Men det gick och jag kommer definitivt att minnas denna vigsel!
Igår fick jag så äntligen en ledig dag. Inledde dagen idag med att lyssna på Carolas uttalande i Gomorron Sverige angående “parfymflaskan”, hennes engagemang för Haiti – både som fadder sedan 1985 och genom stödgalan hon med flera arrangerar på torsdag i Filadelfiakyrkan. Därefter såg jag andra halvan av hockeymatchen mellan Sverige och Finland, innan jag somnade igen. Lite utmattad? Efter lunch inleder jag ännu en hektisk vecka! Och jag ser fram emot att denna vecka få mer information om mitt ambassadörsskap.
I lördags var jag i Capella Ecumenica i S:t Annas skärgård och sjöng på en vigsel, ackompanjerad av Ann-Sofie Wensbo. Toppentjej! Härligt väder, alldeles passande för en kyrka på en ö dit man måste åka båt.
Igår (söndag) åkte jag raka vägen från Söderköping till Hägersten och Uppenbarelsekyrkan, där det var dop för lilla Isabella.
Idag har vi haft veckans produktionsmöte för “Harriet L.”-produktionen. Diskuterade rep, scener och informationsmaterial. Audition för musiker fortsätter liksom repetitionerna!
Nu bär det strax av till Söderköpingstrakten. På lördag är det bröllopssjungning i S:t Annas skärgård och på söndag dopsjungning i Hägersten.
På topplistan över de sånger jag sjöng mest på dop/namngivningar 2008 ligger följande låtar:
1. Älskade barn (5 ggr)
2. Välkommen till jorden (4 ggr)
2. Handens fem fingrar (4ggr)
Så här såg fördelningen ut i antalet sånger per dop/namngivning:
1 sång = 0 %
2 sånger = 58,3%
3 sånger = 33,3%
4 sånger = 8,3%
Jag var lite krasslig i rösten igår, men i natt drömde jag att jag sjöng och att allt gick bra. Så vaknade jag… och insåg att rösten inte mådde något vidare. Betydligt sämre än igår och jag som skulle sjunga på dop! När jag vaknade kändes det helt omöjligt. Men vem kan man hitta klockan sju en lördagmorgon som kan ställa upp och sjunga två speciella sånger på ett dop kl. 10.30 i Österhaninge!? Jag kunde faktiskt inte komma på någon.
Sedan slog jag på “Bota heshet” och liknande på internet i ett desperat försök att hinna någon tillfällig lösning – trots att jag vet att någon sådan inte existerar. Det handlar bara om att vara tyst.. och tyst var jag.
Åkte till kyrkan, mådde jättedåligt och träffade så kantorn. Och hur lät det då? Gräsligt måste jag säga. Med bröströsten kunde jag sjunga helt okej – efter ett tag, men med huvudklang typ inte alls (bara några spröda, sköra toner). Men ju mer jag sjöng destomer tog sig bröströsten, så jag sänkte tonart på låtarna och satsade på den utvägen. Det lät nog helt okej ut också, bara det att jag så sällan sjunger med bröströst, att jag inte själv kände igen rösten eller helt förstod att det var jag som sjöng. Sedan var det ju några få toner som hamnade lite i kläm, som jag liksom inte nådde med bröströsten. Några av dem blev svaga och spröda, några “pratsjöng” jag över. Men jag genomförde det. Ojoj. Det var en pärs.
Har sedan dess sovit i nästan två timmar, och nu är det dags att ta sig i kragen igen och åka iväg till Revyn. Det är en del som måste förberedas inför kvällens föreställning.
Igår sjöng jag på ett dubbeldop i Ösmo kyrka. Det var mycket folk. Kyrkan var vacker – väldigt lik Täby kyrka tack vare alla Albertus Pictor-målningar. Sångerna jag sjöng var mina topp-tre-dop-favoriter: “Välkommen till jorden”, “Älskade barn” och “Handens fem fingrar”. Trots veckans stress kände jag mig lugn när det väl gällde. Sångerna kan jag som rinnande vatten, repetitionen med kantorn gick bra och prästen var toppen och tydlig.
Alla sånger gick bra och jag fick jättefina blommor efter dopet. Så glad man kan bli över blommor! Prästen kramade om mig och sa att jag var en solist med det där lilla extra – det där som skiljer solister från solister. Jag frågade vad hon menade, och hon svarade att jag inte bara sjöng jättevackert utan att jag också verkligen visste vad jag sjöng om och förmedlade det. Klart att sådant märks! För mig är det en självklarhet att sångerna inte bara ska sjungas, utan också förmedlas.
Idag har jag träffat Jocke och repeterat inför julkonserterna. Mycket sitter sedan tidigare år, en del låtar gick som rinnande vatten trots att vi aldrig spelat dem ihop och ett par kräver lite mer övning. Men det var ju bara första repet! Och vad hände då, strax efter att vi började repa? Det började snöa! Tack för feelingshjälpen!
På dopet som är den 15 november ska jag sjunga tre sånger – och alla kräver transponering. Det tycks vara så att flertalet populära dopsånger är skrivna av kvinnor som själva fått barn och skrivit sånger till/om dem. Sällan verkar de sjunga i samma tonläge som jag. Så nu har jag suttit i veckan och transponerat låtar. I förmiddags kom jag igenom den sista och har nu postat alla noter till kantorn.
I fredags fick jag ett samtal som löd ungefär: “Jag vet att vi är ute lite i sista minuten, men vi undrar om du skulle kunna sjunga på vår sons namngivning på söndag.”
Ja, det var kanske lite i sista minuten, men jag kunde ju, så vaddå? Igår åkte jag så till Uppsala och orangeriet i Linnéträdgården. Det var en rätt stor tillställning med 60 gäster. Margareta Wiberg Roland från Humanisterna höll i ceremonin (eller “barnvälkomnandet”, som hon själv kallar det), och var också den som hade rekommenderat mig efter ett samarbete i våras. Sångerna jag framförde (a cappella) var “Älskade barn” och “Handens fem fingrar”.
De inledande dagarna i denna vecka har jag varit i kontakt med fem olika kantorer/pianister – bestämt repetitionstid, diskuterat låtar, skickat över noter. Det blir en del sång framöver, som ni förstår.
Idag har jag även anmält mig hos StagePool. Har tänkt det i ett par år faktiskt, men idag blev det liksom läge. Förhoppningsvis kommer det att finnas spännande uppdrag där framöver, som kan passa mig.